Logotyp tänkom.nuOther languages
 
I media

Smuggelspriten kräver nationella insatser

 


Örebro preventionsprogram (ÖPP)

Är det möjligt att påverka hur mycket ditt barn kommer att dricka? Ja, om du börjar tidigt och är konsekvent. Det kom forskarna Håkan Stattin och Nikolaus Koutakis fram till när de utvärderade sin egen metod i flera kommuner.

Genom att läsa Tonårsparlören förstår man att tonårsföräldrar har ganska stor betydelse för hur tidigt och hur mycket alkohol deras barn dricker. Oftast större betydelse än många tror. Bevisen för att föräldrarnas egen förhållningssätt verkligen spelar roll för att förhindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande hos barnen, kommer bland annat från Örebro Prevention Program – ÖPP, som är en svensk vetenskapligt utvärderad föräldramötesmetod.

Bakom metoden står de båda psykologerna Håkan Stattin och Nikolaus Koutakis vid Örebro universitet. Dessa fick mellan åren 1999-2001 medel från Statens folkhälsoinstitut för att undersöka och ta fram ett verktyg som minskade drickandet bland ungdomar i Sverige. Utifrån egen forskning utvecklade de ett förebyggande program, ÖPP, som vänder sig till föräldrar med barn i högstadiet. Den grundläggande idén är att informera tonårsföräldrar om ungdomsdrickande och vilken betydelse deras egen inställning till alkohol har, för att den vägen påverka barnens alkoholvanor. I arbetet med att testa och utvärdera metoden sökte forskarna framförallt svar på två frågor: 1) Går det att övertyga föräldrar om hur viktigt det är att hålla på kravet att deras barn inte ska dricka alkohol? 2) Har det i så fall någon effekt på hur ungdomarna faktiskt beter sig?

Hundratals föräldrar medverkade i studien

Forskarna genomförde så kallade kontrollerade studier av metoden vid flera högstadieskolor i Örebro och Kumla 1999-2001. Forskarna lät flera hundra föräldrar i en experimentgrupp genomgå programmet. Sedan jämfördes resultatet med högstadieskolor där inga föräldrar utbildats. I studien ingick föräldrar i större städer, mindre kommuner, och i miljonprogramsområden.

Föräldrarna i experimentgruppen fick veta att deras egna attityder till ungdomars drickande har betydelse för hur deras barn faktiskt dricker. De blev också informerade om den forskning som genomgående visar att föräldrar som har en tillåtande inställning och som bjuder sina barn på alkohol hemma har barn som dricker mer än andra. De barnen dricker också allt mer från årskurs 7 och framåt i grundskolan.

Forskarna sökte på olika sätt att slå hål på seglivade myter av typen "Ungdomar som bjuds på öl och vin hemma lär sig att hantera alkohol bättre än de som tvingas dricka i smyg". De redovisade enkla tumregler hur man som förälder kan förhålla sig till ungdomars drickande. De uppmuntrade föräldrarna att hålla en nolltolerans för ungdomarnas alkoholvanor och återkom till dem på klassmöten regelbundet över tre år. De bad också föräldrarna att komma fram till en gemensam hållning till ungdomsdrickande i klassen. Ungdomarna i undersökningen följdes över tre år, alltifrån årskurs 7 till och med årskurs 9 i grundskolan.

 

Drickandet minskade kraftigt

Forskarna fann att föräldrarna i experimentgruppen fortsatte att hålla en restriktiv inställning till ungdomars drickande över de tre åren i betydligt högre utsträckning än föräldrarna i kontrollgruppen (som blev allt med toleranta till ungdomars drickande).

De såg också kraftiga skillnader i alkoholkonsumtion mellan de elever vars föräldrar deltog i experimentet – och föräldrarna i kontrollgruppen. Eleverna i experimentgruppen drack betydligt mindre ofta och de berusade sig mer sällan. Även de ungdomar som redan drack alkohol regelbundet, minskade sitt drickande. Forskarna fann även spridningseffekter, så att kriminalitet och våld inte förekom lika ofta bland ungdomarna i experimentgruppen.

Sammanfattningsvis visar resultaten att det är möjligt att förändra föräldrars hållning till ungdomars drickande - och att detta tycks minska ungdomarnas drickande.

Den preventionsmodell som Örebroforskarna utarbetat används nu i många kommuner i Sverige. Preventionsprogrammet testas och utvärderas nu på nytt i Sverige. En modifierad variant ÖPP har även utvärderats i skolor i Holland och där blev resultaten liknande de i Sverige, när man kombinerade med information till barnen. ÖPP används nu i ett antal länder i Europa, förutom Holland även i Norge, Island, Storbritannien och sedan våren 2010 också i Finland.

Så går ÖPP till

Programmet genomförs vid korta föräldraträffar (15-20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 7-9. Under träffarna informeras föräldrarna om ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har. Genom att inta en restriktiv hållning och tydliggöra denna på ett konkret sätt kan man som förälder förhindra ungdomars drickande. Tillsammans sätter föräldrarna upp gemensamma regler och normer kring sådant de anser vara angeläget, i synnerhet ungdomsdrickande. I slutet av mötet ges föräldrarna tillfälle att diskutera och komma överens om förhållningssätt med varandra. En gemensam skriftlig överenskommelse undertecknas. Föräldraträffarna leds av särskilt utbildade föräldramötespresentatörer.

  Tillbaka



 


Statens folkhälsoinstitut i samarbete Polisen, Systembolaget, IOGT-NTO samt länsstyrelser och kommuner i Sverige
Dela med dig: